Ulf Stark, Viveka Sjögren, Catarina Kruusval, Sassa Buregren och Janina Orlov pratar om censuren i barnböckerna. Finns den överhuvudtaget? Eller är det författarna som har blivit för ängsliga. Janina Orlov menar att allt håller på att bli lika lättsmält som en hotellfrukost. Ulf Stark menar att författarna bli begränsade av saker som finns i samhällsklimatet, "gettoiserinen" av barnen med madrasserade barnkammare. Och att barnen är mer ensamma nu än tidigare. Det är bara barnen som hittar fram till barnkanalerna på teve. De sitter sedan ensamma framför teven. Och mellanårsbarnen läser lättläst istället för att lyssna till tyngre berättelser, höglästa av en vuxen. Skulle till exempel Elvis-böckerna av Maria Gripe finna sina läsare idag?
Ulf Stark tycker inte att allt ska vara så enkelt. Om han blev ansvarig för barnkulturen skulle han omedelebart avsätta sig själv och ersätta sig med någon kompetent person som han litar på. Och sedan fortsätta skriva barnböcker. Inte så där svenskt lättilängliga där ribban ligger så lågt att alla kan hoppa över den. Istället ska han skriva en helt ny serie svårlästa böcker.
Catarina Kruusval vill inte höja ribban. Tvärtom. Hon vill nå ut till alla. Skapa böcker som barn och vuxna kan läsa tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar